När man misstänker förekomst av mögel i en byggnad kan man med fördel låta göra en byggnadsbiologisk analys. Det materialprov som skickas in skall vara representativt för den del där en skada misstänks. Material med missfärgningar eller fuktfläckar kan ha påväxt av mögel. Om man skickar in flera prover från olika platser i området bör de läggas i separata förpackningar så att de inte smittar varandra. Ofta måste man anlita en skadeutredare som genom att mäta fukt och leta efter ev förekommande felkonstruktioner kan bedöma var provet skall tas ut.
När materialet kommer in till laboratoriet görs en visuell besiktning med noteringar om missfärgningar och ev avgivande av lukt mm.
Genom att mikroskopera ytan noteras ev förekomst av påväxt av mögel. En bedömning görs av täckningsgraden av påväxten (sparsam, riklig, mycket riklig). I fasmikroskopet noteras förekomst av sporer och hyfer. Om det noteras en sparsam förekomst av hyfer men en riklig förekomst av sporer kan det bero på att materialet är smittat från annat material i dess närmiljö med påväxt av mögel. Ibland när floran är aktiv kan man typa vilket mögel som är närvarande. Går inte det sätts provet på odling.
I de fall det finns misstanke om närvaro av rötsvamp snittas ett prov ut för analys i mikroskop.
Provet odlas på ett näringssubstrat under en veckas tid. Under odlingstiden görs noteringar om tillväxthastigheten. Ett aktivt mögel som har tillgång till fukt gror snabbare än ett mögel i dvala. Även ett mögel i torkdvala kan orsaka problem. Ett torrt mögel avger mer partiklar än ett vått.
Allt mögel tillväxer inte vid odling vilket beror på att en del typer av mögel har andra krav än vad som kan erbjudas vid odling. Oavsett vilket mögel som deltar i ett angrepp kan det orsaka problem speciellt för personer med överkänslighet.
Tillbaka